Första maj

Glad vappen!

Första maj firas även är, eller ”workers day” som det heter på engelska. Med andra ord har vi en ledig dag, det är ingen aktivitet på centret.

Veckan som gått har varit innehållsrik. Vi har de senaste dagarna fått vara med på hembesök tillsammans med socialarbetaren Ashagre, koordinatorn Abera samt frivilligarbetande hembesökare. Vi har alltså besökt olika fadderbarn och vårdnadshavares hem. Socialarbetaren gör regelbundna besök i hemmen för att kolla upp läget och se om något behöver åtgärdas. T.ex. en av vårdnadshavarna, en äldre kvinna, hade fallit och skadat höften och behöver nu operation. Hon blir troligen skickad till ett sjukhus i Addis denna helg.

Genom att vara fadder stöder man både barnet, dess syskon och vårdnadshavare. En familj får ca 430 birr (knappt 20 euro) per månad i stöd. Det skall täcka både mat, hygienartiklar och annat. Behovet av stöd är stort. I en familj är oftast en eller båda föräldrarna döda och barnet bor med en äldre släkting. Varje barns bakgrund har varit svår. Familjerna bor i mycket enkla och trånga hem. Vissa sover flera stycken på samma madrass, på smutsiga golv. T.om. djuren kan sova inomhus.

Detta gav oss nog en tankeställare. Vi är väldigt tacksamma över att ha fått födas i ett land som Finland. Efter att sett allt detta känns det som en självklarhet för oss att vara/bli fadder och få stöda dessa människor genom FMS fadderbarnsprojekt även i fortsättningen, både genom pengar (25 €/månad) och bön.

Vi har även denna vecka blivit hembjudna till några av de projektanställda här. Vi har fått smaka på de bästa av rätter, injerabröd med t.ex. doro wott (kycklingröra), shuro och gommen (grönkålsröra). Varje bjudning avslutas med traditionell kaffe-ceremoni.
Vi hade med oss stearin-ljus som tackgåva. Tror det uppskattades i detta land som ofta har elavbrott.

Vi blir väldigt omhändertagna, alla vill visa oss det bästa av sitt hemland. Igår togs vi till ett traditionell musik-café, som vanligtvist endast är öppet kvällstid, men blivit privatbeställt för vår skull. En överraskning efter maten var en inhyrd trubadur som spelade på ”mesinko” ,dvs ett ensträngat, traditionellt  instrument. Mannen improviserade sånger till var och en av oss, tex en hyllning till kvinnans skönhet.

Vi har nu 3 dagar kvar i Woldia, på söndag återvänder vi till Dessie. Vi har fått ha fina dar, trots utmaningar av olika slag, allt till lärdom. Har känt Guds beskydd och välsignelse under hela resans gång. Vill tacka alla som ber för/med oss.

Ikväll blir det filmkväll! Vi har köpt en amharisk film, textad på engelska. Blir intressant!? J
Men ska man ha tag på popcorn här i stan får man leta sig fram…

Här följer några bilder från de senaste dagarna:

Gatubild

Kvinna som maler kaffebönor

Kvinna som säljer chili utanför sitt hem

Tillsammans med vårdnadshavare och fadderbarn (en av projektets hembesökare står längst till vänster)

Utflykt med "bajaj". Snygg posé :)

Här har vi den "mesinko"-spelande mannen!